Nya drogerfarenheter

Sedan jag blivit gravid har kaffe inte riktigt smakat som förut. Kroppen vet ju precis vad den vill ha och vad som är dåligt för den, och kaffe i stora mängder är skadligt när man är gravid. Livsmedelsverket rekommenderar max tre koppar kaffe per dag under graviditeten.

På morgonen har min kropp fortsatt att kräva kaffe som vanligt. Sedan har det inte blivit fler koppar, trots att jag hällt i mig både två och tre koppar till under dagen innan graviditeten. Men idag blev jag lite sugen. En liten kopp kaffe innan jag ställde mig och lagade mat skulle jag ha, tänkte jag. Ack, så ödesdigert.

En kvart efter min goda lilla kopp kaffe började jag skaka i händerna. Reste mig upp och märkte att det svartnade och susade. Benen skakade och blev gelé. Sedan började svetten lacka så att det droppade från mig. Av med varma tröjan. Kallsvett. Börjar frysa. På med tröjan igen med skakande händer. En riktigt otäck upplevelse. Man kunde trott att den var en överdos av heroin istället för en oskyldig liten kopp kaffe.

Kroppen är märklig. Graviditet är en underlig företeelse. Jag ska inte dricka kaffe mer än på morgonen igen.

När folk menar väl...

Jag är mycket väl medveten om att folk för det mesta menar väl. Men ibland slänger folk ur sig så konstiga saker. Jag fick en fråga igår som jag har funderat på litegrann. Frågan löd: "Mår du bättre nu när du är gift och allt?"

Jag minns knappt vad jag svarade. Jag tror att jag svarade något i stil med: "ja, visst - allt är bara bra med mig", eller något sådant. Men sedan slog det mig hur konstig frågan faktiskt är.

Menade personen rent generellt att man inte mår bra om man inte är gift? (oj, vad många människor som borde må dåligt isåfall). Är hon alltså kanske en sådan person som i sin föreställningsvärld tycker att man borde gifta sig vid 25-års ålder, annars är man helt enkelt inte lycklig, utan går och väntar varenda sekund på en friare. Jag var ju hela 32 år gammal när jag gifte mig. Hon kanske har tolkat det som att jag var på snudden att förbli en ogift gammal mö och tänkt att jag alltså måste må dåligt utav detta.

Eller menade hon inte så generellt? Menade hon att just JAG har sett lite glåmig ut strax innan jag gifte mig? Men detta förbryllar mig lite. Om jag har mått dåligt så var det iaf en nyhet för mig. De åren som har känt min make (alltså åren innan vi gifte oss också) har nämligen varit den period i mitt liv då jag har mått som BÄST. Och jag har inte känt den här personen innan jag träffade min make.

Det finns ett tredje alternativ, och det är nog det alternativ jag kanske tror mest på. Jag har nämligen alltid lidit av dålig energi på höst-vinter. Jag är väldigt beroende av sol helt enkelt. Detta är jag väldigt öppen med, och jag har provat en del kurer som ginseng och rosenrot och guarana och nu senast ljusterapi. Hon kanske tänkte på detta när hon kopplade ihop mig med att "må dåligt". (Men man mår inte dåligt när man har låg energi - man har bara... låg energi helt enkelt).

Men menade hon verkligen att besvär med vintertrötthet går över om man bara gifter sig?

Nej, hur jag än vrider och vänder på denna konstiga fråga så kommer jag inte fram till något. Dags att lämna spekulationerna känner jag.